Populärvetenskapliga sammanfattningar
Tu, H.-F., Forssman, L., Fransson, E., & Skalkidou, A. (2025). Do the early social environment and persistent peripartum depressive symptoms shape toddlers’ expressive language? JCPP Advances, 5(1): e12299.
Using data from 1,056 Swedish mother–child pairs, this study found no significant association between persistent peripartum depressive symptoms and toddlers’ expressive language, even after accounting for timing, severity, and persistence. However, maternal education and partner support were positively linked to language outcomes, suggesting that the early social environment plays a protective role. Long-term effects of maternal depression on language development remain uncertain.
Nasir, S., Fransson, E., Arinell, H., Papadopoulos, F. C., Skalkidou, A., & Ramklint, M. (2025). Psychometric evaluation of the Swedish version of the Child Behaviour Check List (CBCL) 1.5–5. Acta Paediatrica, 114(4): 700–708
This study evaluated the psychometric properties of the Swedish CBCL 1.5–5, a widely used parent-report tool for identifying behavioral and emotional problems in young children. Data were collected from 1,156 mothers reporting on their 18-month-old children. The researchers conducted confirmatory factor analyses and compared results to two national samples to assess representativeness and reliability.
Findings show that the Swedish CBCL demonstrates strong internal consistency and valid factor structure, supporting its use in both clinical and research settings. The study also adjusted for selection bias, enhancing the generalizability of results. This validation strengthens the CBCL’s role in early identification of behavioral difficulties in Swedish toddlers.
Sörensen, F., Kimmel, M. C., Brenner, V., Krägeloh-Mann, I., Skalkidou, A., Mahjani, B., & Fransson, E. (2024). Interactions of perinatal depression versus anxiety and infants' early temperament trajectories. Child Development, 95(3): 721–733.
This study followed 1,687 Swedish mother–infant pairs from pregnancy through 18 months postpartum to explore how maternal depressive and anxiety symptoms shape infant temperament. Using the Edinburgh Postnatal Depression Scale at gestational weeks 17 and 32 and postpartum week 6, researchers identified distinct patterns: depression was linked to more negative emotionality, while anxiety predicted higher reactivity and lower adaptability. Infant temperament was assessed at 6 weeks, 12 months, and 18 months, revealing stable trajectories influenced by maternal mental health. These findings suggest that depression and anxiety may affect different aspects of early emotional development, highlighting the need for tailored support strategies during the perinatal period.
Tu, H.-F., Fransson, E., Kunovac Kallak, T., Elofsson, U., Ramklint, M., & Skalkidou, A. (2023). Cohort profile: the U-BIRTH study on peripartum depression and child development in Sweden. BMJ Open, 13(11): e072839.
Building on the BASIC cohort, the U-BIRTH study follows over 3,000 Swedish mother–child pairs to investigate how maternal mental health during and after pregnancy influences children’s emotional, cognitive, and behavioral development. Assessments occur at 18 months, 6 years, and 11 years, combining questionnaires, biological samples, and registry data. Findings show that maternal depression is linked to increased behavioral problems and difficult temperament in toddlers. DNA methylation differences in cord blood were associated with maternal symptoms, though not directly with child behavior. The study also explores how maternal BMI, breastfeeding patterns, and early bonding may mediate these effects. With ongoing follow-ups, U-BIRTH aims to identify early predictors of neurodevelopmental challenges, supporting future prevention and intervention strategies.
Kunovac Kallak, T., Fransson, E., Bränn, E., Berglund, H., Lager, S., Comasco, E., Lyle, R., & Skalkidou, A. (2022). Maternal prenatal depressive symptoms and toddler behavior: an umbilical cord blood epigenome-wide association study. Translational Psychiatry, 12(1): 1–11.
Using cord blood from 256 infants, this study links maternal depressive symptoms during pregnancy to toddler behavioral outcomes at 18 months. Researchers identified DNA methylation patterns associated with both maternal mood and child behavior, suggesting that prenatal mental health may influence neurodevelopment through biological pathways. These findings highlight the potential of cord blood methylation as an early marker for behavioral vulnerability.
Astor, K., Lindskog, M., Forssman, L., Kenward, B., Fransson, M., Skalkidou, A., Tharner, A., Cassé, J., & Gredebäck, G. (2020). Social and emotional contexts predict the development of gaze following in early infancy. Royal Society open science, 7(9):201178
The development of gaze following begins in early infancy and its developmental foundation has been under heavy debate. Using a longitudinal design (N = 118), we demonstrate that attachment quality predicts individual differences in the onset of gaze following, at six months of age, and that maternal postpartum depression predicts later gaze following, at 10 months. In addition, we report longitudinal stability in gaze following from 6 to 10 months. A full path model (using attachment, maternal depression and gaze following at six months) accounted for 21% of variance in gaze following at 10 months. These results suggest an experience-dependent development of gaze following, driven by the infant's own motivation to interact and engage with others (the social-first perspective).
Fransson, E., Sörensen, F., Kunovac Kallak, T., Ramklint, M., Eckerdal, P., Heimgärtner, M., Krägeloh-Mann, I., & Skalkidou, A. (2020). Maternal perinatal depressive symptoms trajectories and impact on toddler behavior – the importance of symptom duration and maternal bonding. Journal of Affective Disorders, 273, 542-551.
Perinatal depression är ett folkhälsoproblem som drabbar mödrar och barn över hela världen. Denna studie syftade till att öka kunskapen om effekterna av moderns depression på barns beteendeproblem vid 18 månader, med hänsyn till barnets kön och anknytning. Data från en longitudinell svensk befolkningsbaserad moder-spädbarnsstudie (n = 1093) användes för en linjär regressionsmodellering. Förhållanden mellan förlossningsdepression, postpartumdepression, ihållande depression och beteendeproblem hos barn granskades. Depression före födseln och ihållande depression var associerade med högre poäng vid skattningar enligt en checklista för barns beteende (CBCL). Flickor drabbades i större utsträckning. Postpartumanknytning medierade de flesta negativa effekterna av postpartum- och ihållande depression på barns beteende; dock inte effekterna av graviditetsdepression. Barnens beteendeproblem rapporterades av mamman. Information om faderns depressiva symtom saknades. Olika start- och tidpunkter för moderns depression visade tydliga samband med barns beteendeproblem. Effekterna av depression före förlossningen förklaras inte av anknytning, vilket indikerar att underliggande mekanismer möjligen är relaterade till fosterprogrammering. Screening av depressiva symtom även under graviditeten vore en viktig vårdrutin för att tidigt identifiera och behandla depression.
Iliadis, Stavros I., Skalkidou, Alkistis, Ranstrand, Hanna, Georgakis, Marios K., Axfors, Cathrine, & Papadopoulos, Fotios C. (2018). Self-Harm Thoughts Postpartum as a Marker for Long-Term Morbidity. Frontiers in Public Health,6, 34.
Introduktion:
Postpartumdepression predisponerar för moderns affektiva och somatiska störningar. Det är viktigt att identifiera vilka kvinnor som har en ökad risk för efterföljande sjuklighet och skulle dra nytta av en intensifierad uppföljning. Självskadetankar (SHT), med eller utan annan depressiv symtomatologi, kan ha prognostiskt värde för moderns hälsa efter postpartumperioden.
Syfte:
Denna studie syftar till att undersöka den somatiska och psykiatriska sjukligheten hos kvinnor med SHT postpartum, med eller utan andra depressiva symtom, under en 7-årig uppföljningsperiod.
Material och metoder:
Deltagarna i denna studie härrör från en befolkningsbaserad svensk kohort av kvinnor som födde vid Uppsala universitetssjukhus (maj 2006-juni 2007) och som besvarade Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) efter 5 dagar, 6 veckor samt 6 månader efter förlossningen. Tre grupper ingick: kvinnor som rapporterade SHT (SHT-grupp, n = 107) på punkt 10 i EPDS; kvinnor som rapporterade depressiva symtom, dvs. EPDS ≥ 12 vid 6 veckor och/eller 6 månader efter förlossningen, utan SHT (DEP-grupp, n = 94); och slumpmässigt utvalda kontroller bestående av kvinnor som screenade negativt för postpartum depression (CTL-grupp, n = 104). Antalet diagnostiska koder för somatisk och psykiatrisk sjuklighet enligt den internationella statistiska klassificeringen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, samt antalet medicinska ingripanden hämtades från sjukjournaler under sju år efter förlossningen och användes som resultatmått, tillsammans med eventuella recept på antidepressiva läkemedel och sjukfrånvaro under uppföljningen.
Resultat:
SHT-gruppen hade den högsta psykiatriska sjukligheten av alla grupper och mer somatisk sjuklighet än kontrollgruppen. Affektiva störningar var vanligare i SHT- och DEP-grupperna jämfört med kontrollgruppen, likaså även användning av antidepressiva läkemedel och sjukfrånvaro. En femtedel av kvinnorna med SHT screenade inte positivt för depressiva symtom; men hade ändå mer somatisk och psykiatrisk sjuklighet än kontrollgruppen.
Slutsats:
Kvinnor som rapporterar tankar på självskada under postpartumperioden löper en ökad risk för somatisk och psykiatrisk sjuklighet under en uppföljningstid på 7 år efter förlossningen, och denna ökade risk kan inte helt tillskrivas depressiva symtom. Resultaten understryker vikten av screening för symtom på självskadande postpartum och pekar på ett behov av individualiserad uppföljning.
Gingnell, M., Bannbers, E., Moes, H., Engman, J., Sylvén, S., Skalkidou, A., Kask, K., Wikström, J., and Sundström-Poromaa, I. (2015). Emotion Reactivity Is Increased 4-6 Weeks Postpartum in Healthy Women: A Longitudinal fMRI Study. PloS One 10, e0128964.
Markerade endokrina förändringar inträffar efter förlossningen. De flesta kvinnor hanterar dessa förändringar väl, men postpartumperioden är förknippad med en ökad risk för depressiva episoder. Tidigare studier om känslomässig bearbetning har fokuserat på moderns och spädbarnets anknytning eller postpartumdepression (PPD), och longitudinella studier av de neurala korrelaten av känslomässig bearbetning under hela postpartumperioden hos friska kvinnor saknas. I denna studie genomförde 13 kvinnor, utan tecken på förlossningsdepression, fMRI med uppgift att matcha ansiktsuttryck och slutföra MADRS-S, STAI-S och EPDS inom 48 timmar (tidigt postpartum) samt 4-6 veckor efter förlossningen (sent postpartum). Även data från en tidigare studie med 15 kontroller som hade naturliga cykler i luteal och follikulär fas av menstruationscykeln användes. Kvinnor hade lägre reaktivitet i insula, mellersta frontala gyrus (MFG) och inferiora frontala gyrus (IFG) i den tidigare postpartum-bedömningen jämfört med den senare. Insulär reaktivitet var positivt korrelerat med ångest under tidig postpartumperiod och med depressiva symtom sent postpartum. Reaktiviteten i insula och IFG var större hos kvinnor efter förlossningen än hos icke-gravida kontroller. Hjärnreaktivitet var inte korrelerat med östradiolserum eller progesteronnivåer. Ökad reaktivitet i insula, IFG och MFG kan återspegla normal anpassning postpartum, men korrelationen med självskattade symtom på depression och ångest hos dessa annars friska kvinnor kan också tyda på att dessa förändringar utgör en ökad risk hos mottagliga kvinnor att drabbas av PPD. Dessa fynd bidrar till vår förståelse av de neurobiologiska aspekterna av postpartumperioden, vilket kan belysa de underliggande mekanismerna bakom affektiva puerperala störningar, såsom postpartumdepression.